Kakelugnens historia

Kakelugnar på Edsbergs slott. Foto Peter Holstad.

Varmt välkommen till en dag med teknik- och designhistoria på Edsbergs slott.

I år är det 250 år sedan innovatörerna Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede lanserade sin skrift ”Beskrifning på Inrättning af Kakelugnar till Veds besparing”. Den svenska kakelugnen var född vilket ledde till att människor fick bättre och effektivare uppvärmning i sina bostäder. Detta firar vi med ett föredrag om, och visning av de fina kakelugnarna från 1700- och 1800-talen på Edsbergs slott. Föreläsare är Lars Berndtson, grundare av Mariebergs Brasvärme AB, som berättar om kakelugnens historia och om dagens kakelugnar.

Plats: Edsbergs slott, Landsnoravägen 10, Sollentuna. Fritt inträde!

Vedbrist gav bättre uppvärmning

Under 1700-talet var vedpriserna höga och ständigt stigande, det rådde brist på ved i landet och situationen var likartad i hela Västeuropa, det blev dyrare och dyrare att värma upp sina bostäder. De tidiga industrierna, gruvor, båtbyggeri, svedjebruk, betande boskap, växande städer och en visserligen långsamt men stadigt växande befolkning resulterade i att landets tillgängliga skogar minskade.

1767 befann sig Sverige i efterdyningarna av en djup ekonomisk kris. Riksrådet (regeringen) beslutade i januari att något måste göras åt den allt mer tilltagande bristen på skog. För att spara på ved fick överintendenten och ledamoten i Kungliga Vetenskapsakademin, Carl Johan Cronstedt, i uppdrag att utreda om det fanns bättre sätt att bygga kakelugnar och andra eldstäder. Den 6 november samma år kom han med ”Beskrifning på Inrättning af Kakelugnar till Veds besparing”. Till sin hjälp hade Cronstedt generalmajoren vid Skaraborgs regemente Fabian Casimir Wrede af Elimä som utarbetat förslagen. De gjorde ritningar och modeller i trä för att illustrera hur konstruktionen fungerade. Genom dessa lösningar skulle man spara mer än hälften av veden jämfört med att elda på det vanliga sättet.

Kakelugnarna murades med vertikala rökkanaler där röken vänder flera gånger, och därmed avger sin värme, innan den leds ut till skorstenen. Tidigare hade man släppt ut varm rök i skorstenen. Det innebar en betydande effektivisering för de som hade råd att investera i moderna kakelugnar.

Eldstäder klädda med glaserade kakelplattor, är kända i Europa sedan medeltiden. I slutet av 1200-talet var sådana kachelofen eller steinofen i bruk inom hansaområdet. Förbättringarna av den inre konstruktionen innebar inte några förändringar av kakelugnens form och utseende men en strängare nyklassicism under 1700-talets sista decennier påverkade stilen.

Källa: Den svenska kakelugnen, av Susanna Scherman.